DILI:Prezidente Estadus Unidus nian, Donald Trump, fó sai katak nia sei hakotu relasaun komersiál hotu ho España. Nia halo deklarasaun ne'e iha White House bainhira simu xanxeler alemaun Friedrich Merz.
Trump afirma katak Washington "lakohi halo buat ida" ho Madrid hafoin Governu españól lakohi uza nia baze militár sira hodi apoia atake hasoru Iraun.
Governu españól afirma antes katak instalasaun militár hotu-hotu iha nia teritóriu iha kontrolu tomak husi nasaun no sei la uza ba operasaun sira ne'ebé la konsistente ho nia polítika nasionál sira.
Ameasa ida-ne'e iha potensiál atu estraga relasaun komersiál besik nasaun rua nian ne'ebé kleur ona. Maibé, seidauk iha detalle polítika konkretu sira kona-ba limite komérsiu nian.
España rasik nafatin iha kompromisu ba nia soberania no desizaun independente sira kona-ba asuntu defeza nian.
Entretantu, Donald Trump mos kritika maka'as Primeiru-Ministru britániku Keir Starmer tanba rekuza atu autoriza baze militár sira ba atake preventivu ida hasoru Iraun.
Trump bolu Starmer la koopera no kompara nia ho negativu ho Winston Churchill, ne'ebé fó sinál ba ruptura iha relasaun diplomátika sira entre nasaun rua ne'e.
Primeiru-Ministru Starmer defende nia desizaun ho razaun interese nasionál no rejeita polítika "mudansa rejime nian husi lalehan".
Maski Reinu Unidu ikusmai permite uzu limitadu husi baze sira ba defeza, Trump kontinua ameasa konsekuénsia sira ba aliadu sira ne'ebé konsidera la apoia nia operasaun militár sira.
Fonte: Media Aljazeera
DILI: Prezidente Repúblika, José Ramos Horta nomea Jesuína Maria Ferreira Gomes asume kargu Vise-Ministra Negósiu Estranjeriu no Kooperasaun (MNEK), iha Governu Konstituisionál dasia.
DILI: Prezidente Repúblika, José Ramos Horta ezonera Laura soares Abrantes Abrantes, nomea Maria Natália Guterres Viegas Carrascalão da Conceição Antunes assume fali kargu reprezentante permanente Repúblika Timor-Leste ba Comunidade País Língua Portugésa (CPLP).
Deklarasaun Ministru Negosiu Estranjeiru Sira ASEAN Nian Kona-ba Situasaun Mediu Oriente, ne'ebe Independente Digital asesu iha pajina ofisial ASEAN nian, loron 4 Marsu 2026.
DILI: La’o Hamutuk manifesta preokupasaun profunda kona-ba intensifikasaun konflitu militár iha Médiu Oriente ne’ebé envolve Izraél, Estadus Unidus no Iraun. Evolusaun ida ne’e, tuir informasaun publika disponivel no análize normativu tuir lei internasionál, hamosu agravamentu situasaun seguransa rejionál no global, no impaktu umanitáriu no ekonómiku ne’ebé sériu.