APMT Sei Hadi'a Setor Agrikultura Hodi Hamenus Dezempregu Featured

By Ivonia Varela Abril 24, 2023 913
Partidu Asosiasaun Popular Monarkia Timorense (APMT), promote, bainhira povu fó fiar atu kaer ukun, sei hadi'a setor agrikultura hodi hamenus dezempregu iha rai-laran. Foto:Ivonia/INDEPENDENTE. Partidu Asosiasaun Popular Monarkia Timorense (APMT), promote, bainhira povu fó fiar atu kaer ukun, sei hadi'a setor agrikultura hodi hamenus dezempregu iha rai-laran. Foto:Ivonia/INDEPENDENTE.

DILI: Partidu Asosiasaun Popular Monarkia Timorense (APMT), ho numeru sorteiu 17, promote, bainhira povu fó fiar atu kaer ukun, sei hadi'a setor agrikultura hodi hamenus dezempregu iha rai-laran.

Prezidente Ezekutivu APMT Agustino Gomes "Tinu Lina" hatete, dezemprego iha país ida ne'e to'o ona iha nivél ida ne'ebé grave tebes, atu labele kontinua tan, APMT iha nia programa di'ak atu reduz dezempregu ne'e fazeadamente.

"APMT mak manan iha Elpar 2023, tinan ida ka rua sei rezolve dezempregu sira, tanba  setor produtivu sira, atu oferese reseita alternative, ita tenki halai ba setor reprodutiva," dehan Prezidente APMT liu husi Konferensia Imprensa, iha Sede PDRT Fomentu II, Domingo (23/04).

Prezidente Ezekutiva esplika, Timor nia setor produtiva mak agrikultura no peskas, tanba Timor iha ikan barak ne'ebé bele kriak industria ikan no iha natar ne'ebé bele produz fós.

"Iha setor reprodutiva ita tenki ba iha agrikultura no peskas, tanba ita nia ikan tinan-tinan ema mai naok hela de'it, nusá ita la halo industria ikan iha ne'e. Iha agikultura ita mós iha produtu alimentares hanesan fós hodi nune'e ita bele reduz ona fós importasaun sira,”dehan nia.

Tanba ne’e, AMPT garantia katak tinan 10 tan, Timor ba ona auto sosiais, tinan 10 mai tan Timor la importa tan fós ona, karik importa só halo intervensaum merkadu de'it.

Iha fatin hanesan Sekretáriu Jerál APMT, Sobario Guterres Nunes hatete, esperensia durante tinan 20 resin ne'ebé sira akompaña ona, tanba ne'e,  APMT hakarak aposta ba reforma administrasaun públika ne'ebé sira konsidera hanesan problema boot ne'ebé eziste ona durante tinan 20.

Nia hatete, problema ida mak,  iha ona tinan 10,  Timor-Leste forma institutu públiku hamutuk 62, ne'ebé nia kustu ba institutu ne'e boot maibé la rekolla reseita.

“Sé gastu ne'e kustu boot maibé reseita kiik signifika TL tama ona ba prosesu ne'ebé públika no akademika sira koalia konaba prespektiva fiskál. Osan hotu ita reseita kobre fali administrasau públika, atu selu fali ba pensaun vitalisia, fundu ba seguransa sosial nian, sei la iha tinan sanolu mai tan, tanba ne'e mak ami hakarak reforma tiha aposta ba reforma administrativa públika," dehan nia.

Nia haktuir, reforma administrativa hodi konsentra fila fali iha ajensia sira ne'ebé servisu iha setor ekonomia hodi hadia enferamentu ekonomia no fó biban ba emprezariu nasional sira hodi investe iha rai laran.

Rate this item
(0 votes)
Last modified on Segunda, 24 Abril 2023 23:11

Independente Digital TV