Proposta lei foun sei muda KRAM ba CRDMA Featured

By Vascolino Germano Agostu 14, 2025 60
Prezidente Komisaun Reguladora Arte Marsiais, Octavio da Conceicão. Foto:Media MJDAK. Prezidente Komisaun Reguladora Arte Marsiais, Octavio da Conceicão. Foto:Media MJDAK.

DILI: Governu halo ona alterasaun dekretu-lei númeru 5/2017 hodi aprova proposta lei kona-ba rejime juridíku arte-marsiál ne'ebé aprezenta husi Ministériu Interiór no diskute ona iha Parlamentu nasionál sei muda Komisaun Reguladora Arte-marsiais (KRAM) ba Komisaun Regulador Desportu ba Arte-marsiál (CRDMA).

Prezidente Komisaun Reguladora Arte Marsiais, Octavio da Conceicão ANUS, hatete, kona-ba proposta lei foun refere sei  propoin komisaun rua, Komisaun ida mak  Komisaun Regulador Desportu ba Arte marsiál (CRDMA) no Komisaun Monitorizaun no Fiskalizasaun Arte marsial (CMFAM).

Nia dehan, komisaun rua ne’e, komisaun CFAM sei tutela ba Ministériu Interiór no Komisaun CRDMA mak sei tutela nafatin iha MJDAK.

“Tanba ne'e bainhira lei ne'e aprova, ami sei hamosu estatutu foun ba  desportu arte-marsiál, nune'e sei renova fila-fali naran, Komisaun Reguladór Arte-marsiál (KRAM) ba  Komisaun Reguladóra Desportu Arte-marsial (CRDAM),” informa Prezidente KRAM, Octavio da Conceicão, liu husi atividade Kafe hamutuk ho Média sira, iha MJDAK, Kuarta (13/08).

Proposta lei foun ne’e, nia informa, sei hala'o fila-fali rejistarasaun foun ba organizasaun sira, atu haree de'it ba desportu, nune'e iha supervisaun no kontrolu prátika arte-marsiál hodi evita sai arte konflitu.

Nune'e, se mak kria problema iha liur, no mos ranting ne'ebé mak kria problema bebeik, ida ne'e depende ona ba Komisaun Monitorizasaun no Fiskalizasaun ne'ebé tutela ba Ministériu Interior sira mak sei ba haree no tur hamutuk ho Komisaun Reguradór Despostu Arte-marsiál deside sei taka ranting refere.

“Tanba ne'e ita altera lei ne'e, atu hare loos ba atetude no komportamentu sira ne'ebé la kumpri regras lolos, proposta lei ne'e sei koloka iha nia fatin, no organizasaun arte marsiál ida ne'ebé hakarak treinu ba desportu, ita sei rejistu ba desportu,” Nia subliña.

Nia hatutan, Governu liu husi MJDAK investe iha modalidade despostu, atu ema hotu bele treinu iha fatin ne'ebé komisaun sira ba identifika, atu bele hetan lisensiamentu ba funsionamentu treinamentu sira iha territoriu nasionál.

“Ita sei organiza ida ne'e, nune'e se mak hakarak ba desportu, ita sei halo Kompetisaun desportu arte-marsiál nian, hahu husi Postu administrativu sira mai to'o nasionál, atu identifika se mak di'ak liu, bele ba tuir internasionál sira,” Anus haktuir.

Entretantu, tuir dadus resensiamentu ba membru organizasaun arte-marsiais, ne'ebé submete ona dadus membru ba KRAM, iha tinan 2022-2023, membru PSHT hamutuk 30.437, IKS-PTL hamutuk 10.366, KORK hamutuk 9.394, Wushu hamutuk 1.044 no THS-THM hamutuk 511.

Enkuntu, total treinadór kada arte marsiais hamutuk na'in 2.609, kompostu husi organizasaun PSHT na'in 1.267, IKS-PTL na'in 829, no KORK 516.

Rate this item
(0 votes)

Independente Digital TV

Follow us on Facebook

Kalendariu Notisia

« August 2025 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31