PRADET Konsidera Governu Seidauk Tau Prioridade ba Ema ho Defisiénsia Saúde Mental Featured

By Ivonia Varela Jullu 06, 2023 351
Diretór PRADET Manuel dos Santos. Foto:INDEPENDENTE. Diretór PRADET Manuel dos Santos. Foto:INDEPENDENTE.

DILI: Organizasaun Naun Governamental Psychosocial Recovery and Development in East Timor (PRADET-sigal inglés) konsidera, Governu seidauk tau prioridade ba ema ho defisiénsia saúde mental iha Timor-Leste.

Diretór PRADET Manuel dos Santos, hetete, PRADET hanesan sosiedade sivil ida ne'ebé halo akonsellamentu no apoiu ema ho moras saúde mental ne’ebé sira rejista hamutuk rihun 1.500.

Tuir PRADET nia haree, ema ho moras saúde mental ne’e mai husi maioria afeita husi problema sosial.

Maibé nia dehan, fatin no rekursu ne'ebé atu halo atendementu ba kliente sira mak la sufisiente.

Nia dehan, antes ne'e Governu ida uluk, halo ona survei ba fatin balun atu akomula ema ho moras saúde mental, maibé to'o agora Governu seidauk realiza, tanba ne'e, sira konsidera governu la tau prioridade.

“Iha tinan hirak ba kotuk Governu ne'ebé lidera husi Eis-Primeiru Ministru Sr, Rui Araujo sira halo ona survei ba fatin ne'ebé atu akumula ema moras mental, iha Atabae maibé seidauk realiza,” dehan nia iha Programa Ko'alia Sai, iha Studiu INDEPENDENTE, Hudi-Laran, Kinta ne'e (06/07).

Nia hatutan, fatin ne’ebé atu akumula ema ho moras saúde mental mak iha São João de Deus Laklubar, Klibur Domin no iha Óspital Nasional Gúido Valadares, ida ne'e la sufisiente.

Nune’e mós, ai-moruk sira ne’ebé atu atende ba kliente sira stock out, ida ne'e kuaze tinan-tinan akontese, ida ne’e haree katak, Governu seidauk tau iha proridade.

Aliende, nia dehan, Timor-Leste mós menus rekursu hanesan, doutor espesialista ba ema moras mental nian. Tanba, iha Timor-Leste doutor esplesialista ne'ebé atu atende ema ho moras saúde mental foin mak iha nain rua.

Ho nune’e, PRADET rekomenda ba Governu dasia no mós Estadu atu tau konsiderasaun no aloka rekursu hodi

Iha fatin hanesan, Doutor Espesialista Psiquiatra Edmundo Monteiro hatete, kliente sira ne'ebé sira atende maioria afeita husi problema sosial, hanesan ekonomia no kultura husi fámilia sira.

Nia dehan, atendementu ba kliente sira ne'e persiza tempu naruk bele rekopera, bainhira rekopera ona mós sira presiza konsumu nafatin ai-moruk, atu nune'e moras ne'e labele mosu fula-fali.

 “Kliente sira ne'ebé problema mental maioria afeita husi problema sosial no tratamentu ba kliente sira ne'e presiza tempu ne'ebé naruk, tanba ne’e bainhira rekopera kontinua regular no lebele para,”dehan Mediku Psiquiatra.

Nia dehan, iha sira nia parte rekursu hanesan médiku espesialista mak sei menus no ai-moruk, tanba ai-moruk ne'e bainhira sira rekopera ona mós kontinua konsumu nafatin.

Nune'e, médiku ne'e husu ba Governu atu estabelese mós fatin atendementu ka tratamentu iha ospital referal sira hodi nune'e bele atende lalais kliente sira ne'ebé fó ameasa ba sira nia an no sosiedade.

Entertantu, Diretor DNPDPD-MSSI, Mateus da Silva hatete, ema ne'ebe ho problema saude mental maioria mai husi problema sosial.

“Tanba ne'e, odamatan MSSI nakloke ba ema hotu, se de'it mak presiza tebes atu apoiu emerjensia ruma, husu ba familia sira bele ba trata, atu nune'e bele ajuda netik sira hodi bele rekopera lalais”, dehan Diretór Mateus.

Tanba, atu rekopera husi tratamentu la'os ai-moruk deit, maibe presiza mós apoiu nesesidade balun.

   

Rate this item
(0 votes)

Independente Digital TV

Tuir ami iha Twitter

Kalendariu Notisia

« May 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31