Fretilin kritika sistema saude, akuza governante falta sensibilidade umanu Featured

By Mariano Mendonça Marsu 25, 2026 147
Deputada Bankada Fretilin, Nurima Ribeiro Alkatiri. FOTO: Dok Deputada Bankada Fretilin, Nurima Ribeiro Alkatiri. FOTO: Dok

DILI: Bankada Frente Revolucionária de Timor-Leste Independente iha Parlamentu Nasionál kontinua kritika maka’as sistema saúde iha Timor-Leste ne’ebé konsidera sei fraku no falta sensibilidade umanu husi governante sira.

Deputada Bankada Fretilin, Nurima Ribeiro Alkatiri hato’o preokupasaun Fretilin nian ba falla sistema saúde ne’ebé fo impaktu direta ba povu.

“Bankada Fretilin espresa ninia solidariedade ne’e’ebé klean ba família hotu ne’e’ebé, iha tempu no sirkunstánsia ne’e’ebé oioin, lakon sira-nia maluk ruma tanba falla sistema saúde,” dehan Nurima liu husi ninia intervensaun iha plenaria PN, Segunda (23/03).

Nurima solidariza no fó respeitu ba sasin pesoál husi Deputada CNRT, Virginia Ana Belo, ne’ebé lakon nia membru familia tanba problema iha sistema saude.

Tuir deputada ne’e, esperiénsia husi Virginia reflete realidade ne’e’ebé sidadaun Timoroan barak sente durante sira-nia moris iha tinan rua ikus.

Tuir Nurima, sidadaun barak tebes mak buka servisu saúde ho esperansa atu hetan atendimentu di’ak, maibé dala-barak la hetan resposta adekuadu. Situasaun ida ne’e la’ós afeta de’it ema idaidak, maibé mós halakon konfiansa povu ba instituisaun públika.

Tan ne’e, tuir nia, sistema saúde bele konsidera iha situasaun krítika ka kolapsu bainhira labele garante asesu ne’ebé justu, iha tempu loloos no ho kualidade. Indikasaun sira inklui falta aimoruk esensiál, limitasaun fasilidade iha área dook, no frakeza iha servisu emerjénsia.

“Kolapsu ida ne’e manifesta aan iha forma oioin: akontese beibeik kazu falta aimoruk esensiál sira; Iha limitasaun kondisaun báziku servisu nian iha unidade saúde, liu-liu iha área sira ne’e’ebé dook; servisu emerjénsia no profisional saúde hasoru dezafius boot no barak atu responde ho forma efikás ba povu nia ne’esesidade; no, iha fali persesaun ne’e’ebé aumenta kona-ba distánsia entre informasaun ofisiál no esperiénsia ne’e’ebé sidadaun sira moris ba,” dehan nia.

Fretilin mós kritika deklarasaun husi Ministra Saúde, Elia dos Reis Amaral, kona-ba taxa mortalidade infantíl iha Hospital Nasional Guido Valadares (HNGV) ne’ebé dehan sei iha ‘padraun nia laran’.

Tuir Nurima, abordajen ne’ebé tekniku liu la ho konsiderasaun ba valor vida umana hatudu falta empatia.

“Nu’udar Timor-oan, nu’udar inan , bainhira ha’u rona deklarasaun ida ne’e halo ha’u sente laran susar tebes ba maluk sira ne’ebé sei koko hela atu prosesa tristeza no sentimentu lakon ne’ebé iha hela.”

“Lakon labarik ida, iha kualker sirkunstánsia, nu’udar perda no trajedia boot, no tenke hetan tratamentu nu’udar prioridade absoluta ba analiza, aprendizajen no mós atu hadi’a sistema,” nia dehan.

Ho nune’e, Bankada Fretilin aprezenta proposta balun atu buka hametin konfiansa publika no hadi’a dezempeñu sistema saúde nian, mak hanesan:

Dahuluk, propoin reafirmasaun ne’e’ebé klaru, husi parte autoridade kompetente sira, kona-ba kompromisu étiku ho valorizasaun moris umanu ida-idak, hodi garante katak komunikasaun institusionál reflete prioridade ida ne’e.

Daruak, sujere realizasaun audit independente no esternu ida ba funsionamentu HNGV, ospital referal no Sentru Saúde sira, inklui analiza detalladu ba indikadór mortalidade nian, ho divulgasaun públika ba rezultadu sira iha prazu definidu.

“Ezersísiu idane’e’e sei permite atu identifika limitasaun espesífiku sira no orienta ba intervensaun sira ne’e’ebé efikás liu.”

Datoluk, sujere implementasaun planu estratéjiku emerjénsia ida ne’e’ebé fokus ba saúde maternu-infantíl, ho meta sira ne’e’ebé bele sukat, finansiamentu ne’e’ebé adekuada no mekanizmu monitorizasaun ne’ebé kontinua.

“Protesaun ba inan no labarik sira tenke sai prioridade sentrál iha polítika saúde nian,” nia afirma.

Adisionalmente, importante atu rekoñese no fó valór ba esforsu husi profisionál saúde sira ne’ebé, iha kondisaun ne’ebé todan, kontinua hala’o sira-nia knaar ho dedikasaun no kompromisu. Hadia kondisaun servisu no rekursu sira ne’ebé eziste mak esensiál atu hasa’e kualidade servisu nian.

Hari sistema saúde idane’ebé forte no efikás nu’udar prosesu ne’ebé loloos no ezije lideransa di’ak, koordenasaun no kompromisu koletivu.

Ida ne’e, nia dehan, la’ós de’it atu identifika dezafiu sira, maibé atu foti asaun ne’ebé konsistente hodi ultrapasa dezafiu ne’ebé identifika Timor-Leste konkista ona ninia independénsia bazeia ba valór fundamentál sira dignidade, solidariedade no respeitu ba moris umanu.

Valór sira  ne’e, nia hatutan, tenke kontinua orienta desizun polítika no estadu nia asaun.

Iha fatin hanesan, Xefe Bankada Partidu Libertasaun Popular (PLP), Deputada Maria Angelina Sarmento kritika mós informasaun ne’ebé konsidera bosok kona-ba atendimentu iha Sentru Saúde Vera Kruz, liu-liu kona-ba laiha pessoal saúde iha turnu kalan.

Nia dehan, sidadaun ida hasai video kona-ba laiha prezensa husi enfermeiru ka mediku sira iha fatin refere, iha tempu kalan, no iha dader ema ida halo fali video hodi hatete katak pesoal saude sira iha hela no dezmente ho prova ne’ebé molok ne’e hasai ona.

“Lalika bosok ho video baratu ne’ebé ita-boot halo tanba video prova katak laiha duni pesoal saúde iha fatin emerjensia, dadersan mak ita-boot ba doko rai loos dehan pesoal saúde sira servisu hela,” dehan deputada ne’e.

Entretantu, Deputada Bankada CNRT, Angela Maria Corvelo, husu ba parte hotu ne’ebé servisu iha area saude atu hamutuk hadia sistema saude laos fó sala ba ema ida.

“Kona-ba saúde italabele tau todan ba ema ida.Saúde ne’e sistema boot ida ne’ebé envolve Ministru no Diretor sira,” dehan nia.

Hatan ba kestaun sira ne’e, Vise Ministru Asuntu Parlamentar, Aderito Hugo da Costa hatete, governu sei konsidera halo auditoria, internu ka ho parte terseiru, atu garante kredibilidade no hadi’a sistema saúde.

Nia akresenta katak pontu sira husi Parlamentu sei haruka ba Ministériu Saúde atu hetan resposta ofisiál.

Rate this item
(0 votes)

Independente Digital TV

Follow us on Facebook

Kalendariu Notisia

« March 2026 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31