Tinan 23, F-FDTL Hasoru Dezafiu Nafatin Dedika Aan Servi Estadu Featured

By Ekipa INDEPENDENTE Fevereiru 05, 2024 1402
FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste hatudu atraksaun kona-ba atuasaun inimigu, bainhira mosu konflitu ruma, asaun ne'e hatudu, iha ambitu selebrasaun  ba ezistensia  tinan 23, tranformasaun FALINTIL ba F-FDTL iha kuartel jeneral Fatuhada Sexta (02/02) FOTO:INDEPENDENTE/Domingos Gomes. FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste hatudu atraksaun kona-ba atuasaun inimigu, bainhira mosu konflitu ruma, asaun ne'e hatudu, iha ambitu selebrasaun ba ezistensia tinan 23, tranformasaun FALINTIL ba F-FDTL iha kuartel jeneral Fatuhada Sexta (02/02) FOTO:INDEPENDENTE/Domingos Gomes.

DILI:  Xefe Estadu Maiór Jenerál Forsa Armada, FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL), Tenente Jenerál Domingos Raul “Falur Rate Laek”  hateten, kompleta ona tinan 23 ba tranformasaun Forsa Armada Libertasaun Nasional Timor-Leste (FALINTIL) ba F-FDTL maski hasoru dezafiu, nafatin dedika aan servi estadu ho domin.

Nia dehan,  durante tinan 23 transformasaun FALINTIL ba F-FDTL hasoru dezafiu, maibé nafatin iha fiar servisu makaas, haburas firmeza hodi serbí no fó motivasaun, atu bele dezenvolve polítika ne'ebé favoravel  ba dezenvolvimentu forsa armada.

Nia afirma, iha selebrasaun tinan rua-nulu-resin-tolu, militár nafatin iha  dedikasaun ne'ebé aas ba hanesan forsa armada atu proteje nasaun.

“Ónra tebes ba ha’u hanesan Xefe Estadu-Maior-Jenerál ba iha Forsa Armada, nune'e mos devér sagradu ida no priviléjiu hodi selebra ho Ita Boot sira iha oportunidade murak ida ne`e,” dehan Jeneral Falur, iha Kuartel Jerál Fatuhada, Sesta (2/2).

Tanba ne’e, iha selebrasaun ne’e atu hanoin-hikas no fó omenajen ba sira ne'ebé liuhusi sira-nia servisu iha forsa armada halo ona sakrifísiu desizivu ba nasaun no ba nia povu.

“Tanba ne'e ha'u sei la haluha atu hato'o saudasaun ba martír no eroi funu nain sira ne`ebe restaura ita-nia dignidade nasionál, ita sauda mós ho ónra no admirasaun, ba ita-nia povu, feto no mane, ferik-katuas no joven sira, ne'ebé sira-nia determinasaun, forsa no konfiansa iha sira-nia Forsa Armada aumenta husi loron ba loron,” informa nia.

Tenente Jenerá Falur mós hakarak fó omenajen ba partisipasaun husi reprezentante sira husi organizasaun klandestina no funu-na'in anónimu sira ne'ebé durante tinan hirak-ne'e la hola parte iha serimónia nasionál sira, ohin loron balun mai iha ne'e nu'udar konvidadu espesiál.

“Ba sira ne'ebé seidauk hetan konvite, prátika atu identifika kamaradas de luta no sira-nia família sei hala'o iha komemorasaun oin mai hanesan loron ohin no loron FALINTIL, nune'e ha'u asegura katak ami la haluha  ita boot sira,” subliña nia.

Nia hatuir kada selebrasaun loron Forsa Armada ne`ebe hala'o selebra ho tema ida-ne'ebé hili ho kuidadu atu serve hanesan dalan ida-ne'ebé halibur esforsu ba nesesidade formasaun no responsabilidade F-FDTL nian iha future, tanba ne’e Tema ba Loron Transformasaun F-FDTL ba tinan ida-ne'e mak, "Tempu Profisionaliza, Tempu Moderniza."

Maski nasaun Timor-Leste hasoru difikuldade barak, maibé husi loron ba loron sai forte, determinadu hodi kria futuru ne'ebé di'ak liu, tanba ne'e aproveita loron ohin hodi defende no omenajeia antigu no atual membru F-FDTL, tanba sei la iha demokrasia ne'ebé forte sein militár ne`ebé profisionál.

Tanba ne’e Xefe Estadu-Maior-Jenerál Forsa Armada, iha konfiansa ba Forsa Armada nia kapasidade atu hala'o sira-nia knaar ho efetivu.

“Ha’u akompaña progresu servisu husi F-FDTL no la iha dúvida katak sira iha dalan ne`ebe loos atu serví ita-nia povu, iha kapasidade úniku ne'ebé F-FDTL bele apoia autoridade sivíl, liu-liu iha ita-nia esforsu ba dezenvolvimentu hanesan nasaun ida,” informa nia.

Tanba ne’e Estadu Timor-Leste tenke kontinua hametin nia mekanizmu kontrolu tasi no matan-moris nafatin hasoru ameasa sira ne'ebé bele afeta ba  nasaun no povu nia pás no estabilidade.

“Ita labele falla atu proteje ita-nia an hasoru ameasa ne'ebé la'ós konvensiál, hanesan define ona iha konseitu estratejiku militár, tanba ne'e, ita tenke hetan informasaun di'ak liu no asegura koordenasaun no preparasaun ne'ebé efetivu entre ita-nia ajénsia militár no sivíl sira ne'ebé ezekuta lei hasoru kualker asaun ne'ebé bele afeta ita-nia pás, seguransa no estabilidade,” hakotu  nia.

Iha fatin hanesan, Ministru Defeza (MD), Donanciano Costa Gomes “Pedro Klamar Fuik” hateten, dezenvolvementu forsa armada hahu iha Aileu tranformasaun FALINTIL husi forsa libertadora, iregurar ho desizaun ne'ebé líder sira hakarak tranforma ba forsa regulár.

Nia dehan, iha tinan 2001 hahu halo tranformasaun FALINTIL ba F-FDTL, ohin selebra ona Tinan rua nulu resin tolu ba tranformasaun ida ne’e importante ba organizadasaun ida ba organizadasaun seluk, tanba organizadasaun ida ne'ebé hola parte iha passadu resente ida no organizasaun ne'e hatutan fali ba prezente ba futuru.

Nia afirma, FALINTIL-Forsa Defesa Timor-Leste iha naran rua ida pertense ba passadu libertadora ida hola parte iha prezente ba futuru iha dezemvolvementu Konstrusaun estadu no nasaun, tanba ne’e iha prosesu konstrusaun estadu nasaun Forsa armada  ne'e importante para  bele asegura, garante soberania nasaun nian.

“Iha ne'e dezemvolvementu forsa armada nia la’o, konforme prosesu ne'ebé mak ita nia estadu hasoru iha prosesu konstrusaun estadu no nasaun, tanba Forsa armada nia transformasaun, durante tinan 23 ne'e iha aspektu Baraka ita hakarak atu haree iha ne'e,” dehan nia.

Nia informa iha aspektu ida mak iha kualifikasaun rekursu Humanu, iha mudansa barak husi Forsa armada foun ne'ebé  komesa subtitui ona Forsa armada ne'ebé pertense ba FALINTIL, infraestrutura ne'ebé mak uluk laiha agora komesa iha ona infraestrutura balun no meius ho kapasidade ne'ebé uluk Forsa armada laiha, maibé ohin loron iha ona.

“Ita boot sira haree armamentu sei baziku hela, ita haree farda uniformiza hanesan hotu no ita mós haree husi parte ida tranformasaun FALINTIL ba F-FDTL ne'e mak kestaun  juridika, haree ba kuadru legal ne'ebé bele permite prosesu planeamentu Forsa armada ida ne'ebé labele boot liu ita nia estadu nia kapasidade atu  sustenta Forsa armada ne'e no labele boot liu ita nia dimensaun rai no populasaun,” informa nia.

Tanba ne’e Timor-Leste hakarak Forsa armada ida kiik, operasional, efetivu no  proporsional ida ne'e signifika forsa armada ida kiik bele satan netik kualker inkursaun tentativa husi raí seluk ne'ebé atu bele halo agresaun ba soberania nasaional husi tasi, raí manan no loron leten lalehan.

“Agora dadaun ita boot sira haree ita iha komponente tolu, uluk hahu halo tranformasaun ita iha komponente lima,maibé ita agora iha de’it ona komponente tolu, signifika katak, ita konsolida ona ita nia estrutura operasional, organika  forsa armada nian, para bele koresponde saida mak ita presiza ba ita nia rain,” dehan nia.

Nia hatuir, Forsa armada nia tamainu  ne’ebé iha, efetivu planeia autorizadu  tenki to'o rihun 3.600, maibé tuir estúdu bele aumenta to'o  rihun 5.600, agora dadaun  efetivu  iha F-FDTL besik rihun 3.500 ho rekrutamentu espesialidade ne'ebé agora  hahu halo dadaun.

“Signifika katak, ita nia Forsa armada ne'ebé agora existe ne'e kompara  ho ita nia populasaun forsa armada ida sei ekivale  ema 300, maibé diak liu ne'e forsa armada ida ekivale ema 200 no ideal Liu mak forsa armada ekivale ema 100, maibé forsa armada ekivale ema 100 signifika ita iha populasaun 1,3 milhões ita tenki iha Forsa armada rihun 3000, maibé ida ne'e lá koresponde ho ita nia kapasidade orsamental ne'ebé mak fahe setor sira seluk hanesan saúde, edukasaun  no setor sira seluk ne'ebé ita presiza fahe sei lá to'o,” informa nia.

Tanba ne’e agora dadaun iha de’it forsa armada ho persentajem bele hateten kada ema 300 sivil ekivale Forsa armada ida ne’e proporsional, adekuadu ba realidade orsamentu ne'ebé  estadu atribui ba sustenta Forsa armada ho dezemvolvementu iha de’it kondisaun bazika para bele kumpri sira nia misaun.

 “Se ita hakarak dezemvolvementu forsa armada ne'e rasik, ita hakarak haree tuir kapasidade  ne’ebé mak difine ona atu oinsa mak defende ita nia tasi no espasu aero ho apoiu nesesariu iha ambinete hanesan situasaun krize ruma ne’ebé mak ita bele fo apoiu, maibé ita nia meius seidauk to’o, ha’u nia hanoin tinan 23, dezemvolvimentu ita nia forsa armada ida kiik, maibé forsa ida enkostante evolusaun atu evolui bebeik hanesan komponente tolu ne’ebé ita iha hanesan prioridade komponente Terrestre, Naval no Aero,” hakotu nia.

Reforsa Polítika Defeza

Relasiona ho aniversariu transformasaun FALINTIL ba Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) iha loron 3 Fevereiro 2024, reprezentante povu iha Parlamentu Nasional husu ba Governu liu-hosi Ministériu Defeza (MD) atu reforsa polítika ba dezennvolvimentu instituisaun defeza.

Membru Parlamentu Nasional, deputadu Patrocino Fernandes, hateten, prosesu atu harii forsa ida profisional di'ak ne'e ema hotu hanoin katak, tinan ida ka rua bele ona, maibé la'e prosesu harii forsa profisional hodi fo resposta duni ba espetativa povu nian lori tempu naruk.

"Ha'u hanoin ita hotu tenke apresia hahu independensia bain-hira Falintil transforma aan nu'udar forsa defeza ida ba nasaun ne'e sira kumpri sira nia dever nu'udar forsa defeza hodi asegura estabilidade no seguransa externa ba ita-nia rain no sira oferese aan ba povu bain-hira iha ameasa", dehan nia.

Nia hatutan, prosesu transforma Fatilin ba F-FDTL ne'e faz parte ba kontrusaun estadu ninian ne’ebé hadia dadauk ona, aliende hadia infrastrutura no liu-liu mak persiza dezennvolve rekursu humanus iha parte defeza ninian.

"Ita hotu nia hakarak ho loron tranformasaun FALINTL ne'e atu sai forsa ida ne’ebé profisional liu-liu forsa ida ne’ebé bele refleta duni filosofia falintil nian ne’ebé tau iha kontituisaun RDTL nu'udar liman kroat povu ninian no nu'udar defeza estadu ninian no defeza ba povu", nia hato'o.

Tanba ne'e, nia dehan, ho loron tranformasaun FALINTL nian ne'e hanesan reprezentante povu iha PN hato'o mos parabens ba loron espesial ba F-FDTL.

"Ami mos husu atu governu oinsa mak hare reforsa di'ak liu tan polítika defeza ninan liu hosi apoiu orsamentu no apoiu formasaun ba sira hotu, nune'e bele to'o ba espetativa povu nian hakarak", nia rekomenda.

Ho loron aniverasariu ne'e, Jornalista Jornal Independente tenta atu halo intervista ho Prezidente Komisaun B trata Asunto Seguransa no Defeza, maibé la marka prezensa iha Parlamentu Nasional.

Rate this item
(0 votes)
Last modified on Segunda, 05 Fevereiru 2024 22:15

Independente Digital TV