KI preokupa Saláriu Jornalista timoroan Featured

By Domingos Gomes Outubru 23, 2024 158
Presidente Konsellu Imprensa (KI), Otelio Ote. Foto:Media KI. Presidente Konsellu Imprensa (KI), Otelio Ote. Foto:Media KI.

BALIBÓ: Orgaun Regulador Komunikasaun Sosiál Konsellu Imprensa Timor-Leste (KI) preokupa salariu renumerasaun mínimu ba jornalista timoroan, maibé halo servisu ho profissionál.

Presidente Konsellu Imprensa (KI), Otelio Ote, hato'o asuntu ne'e iha nia intervensaun iha selebrasaun loron Trajedia Balibó Five ba jornalista nain lima ne'ebé oho husi militár Indonesia iha loron 16 Outubru 1975 no komemora loron Nasionál Liberdade Impresa ba dala-rua iha postu administrativu Balibó, Munisipiu Bobonaru.

Nia dehan, iha forum masionál editorial, orador preokupa  kona-ba direitu salariu ba jornalista iha Timor-Leste seidauk di'ak, iha Instituisaun media balun kada fulan selu salariu ba jornalista US$ 80 no balun simu US$ 115.

"Ita kompara ho jornalista sira iha nasaun seluk kada fulan simu salariu US$ 1.700," dehan Otelio, iha Balibó, Kuarta (16/10).

Nia informa, Konsellu Imprensa nu'udar orgaun regulador, kontinua  halo kontrolu ba média sira ne'ebé rezistadu atu halo knaar profissionál  Jornalistiku, maibé kona-ba salariu Minimu ne'e Konsellu Imprensa laiha kompetensia.

"Ema balun dehan konsellu Imprensa luta to'ok jornalista sira nia salariu renumerasaun minimu, maibé ha'u dehan ida ne'e la'ós ami nia kompetensia, ami hanesan orgaun regulador ami nia knaar atu regula media sira halo servisu tuir kode Etika, kona-ba salariu Minimu ne'e ko'alia ho SEPOFE mak bele haree asuntu ida ne'e kona-ba salariu ba Traballador sira," Subliña nia.

Alende ne'e iha Forum Nasionál editorial membru konselleiru KI Benevídes Correia Barros hateten, obstákulu no kauza ne’ebé maluk jornalista sira enfrenta iha nia realidade sósiu-polítiku atu dehan sira tranzmite informasaun, ka realidade maluk sira atu Independente ne’e bele, no mós Susar.

“Ha’u dehan susar, tanba saida?, dahuluk maluk jornalista sira, dependente bá remunerasaun bá instituisaun média ne’ebé sira servisu ba sira asosia aan ba remunerasaun ne’e, kuandu ita observa, afeta bá maluk jornalista sira atu tranzmite ka tranforma informasaun ne’ebé loos, ka verdadeiru bá públiku, maibé, sira hasoru obstákulu real ne’ebé sira tenke enfrenta iha sira nia vida moris loron-loron no moris família,” dehan nia.

Nia konta Remunerasaun ida ne’ebé ki’ik, 80 dolár pur-més, ka 120 dolár pur-més, la apropriadu, tanba ne'e iha  ezemplu, maluk jornalista sira iha Portugal, jornalista portugés sira, pur-més, sira simu remunerasaun ne’e 750 Euro, maibé sira dehan, ida ne’e ki’ik liu kompara ho remunerasaun bá jornalista sira ne’ebé iha uniaun europeia sira seluk hanesan Fransa, Itália, Alemaña, España, Dinamarka, Swedia, sira maiória saláriu remunerasaun ba jornalista sira ne’e $1200 to’o $1700 pur-més.

“Ha’u hatete bá sira, ida ne’e boot liu, kuandu kompara ho realidade saláriu ka remunerasaun bá maluk jornalista sira iha Timor, entaun iha parte ida, ita hakarak dehan, maluk jornalista sira tenke hato’o informasaun ne’ebé verdadeiru, fontes ne’ebé kredível, ezatidaun, akurásia informasaun ne’e ba públiku, mais, iha parte seluk, ita tenke konsidera katak, sira presiza moris, sira mos iha família se kada fulan sira simu $ 80 dollár ne’e mós la’os desizaun bazeia bá instrumentu legál, maibé ne'e konsellu ministru de’it mak halo reuniaun, depois kontempladu iha rezolusaun ne’ebé SEFOPE adpta, mais, nia la konsagradu no la define no regula iha lejislasaun própriu, kona-bá remunerasaun," informa nia.

Nia afirma, públiku ezíje maluk jornalista sira tenke independente, maibé, kauza, obstákulu mak ida ne’e, tanba ne'e profisaun, Komitmentu, dedikasaun no konsistente,  maluk jornalista sira balu la’os hotu-hotu, persentájen ne’e parese ki’ik, sira iha komitmentu atu dedika aan ba mundu jornalizmu, maibé, konsistente hanesan profisaun, ne’e la-fásil.

“Ita koalia profisaun ne’e, ninia durasaun ne’e, mínimu liu dékada ida, para intende loloos, saida maka profisaun naran jornalista, profisaun hanesan advogadu, profisaun hanesan médiku, tinan-lima, ba ha’u la sufisiente, ha’u fó ezemplu konkreta ha'u iha tinan 17 to’o agora, ha’u halo prátika nafatin hanesan advogadu, mais, ha’u nia siénsia, ha’u nia koñesimentu profisaun ne’e seidauk kle’an, presiza mínimu liu dékada ida,” afirma nia.

Alende ne'e iha mós obstákulu binstituisaun média ne’e saida? Indústria média iha Timor, ki’ik, laiha observasaun, peskiza, para atu rekolla dadus, estatístika hatete katak, persentájen hira.

"Maibé, ha'u nia observasaun restaurasaun independénsia iha 2002 até agora, indústria média iha Timor, ki’ik-oan, tanba ninia rendimentu ne’e ki’ik, la fasilita atu fó remunerasaun ka saláriu ne’ebé adekuadu,  ka aas oituan, Pelu-menus iha biban médiu, bá maluk jornalista sira,”  dehan nia.

Nia esplika fasilidade ba maluk jornalista sira, ne’e mós kolóka en-kestaun, se publiku hakarak maluk jornalista sira dezloka ba foti informasaun, verdadeiru iha área remota sira presiza, instituisaun média na’in, próprietáriu ba média, tenke iha fasilidade sifusiente atu fasilita sira halo kobertura ida ne’e mos problema.

“Ha’u foti ezemplu de’it, parese sé iha ne’e mak iha kondisoens mínimu bá ida ne’e, parese, ezemplu, Hatutan.com mak iha kondisaun mínimu, iha kontestu saláriu, parese Hatutan.com saláriu $150 bá leten, ne’e úniku kondisaun ne’ebé instituisaun média Timor kria, ka fasilita bá jornalista sira, tanba ne’e, iha parte ida, ita ezíje independénsia, iha parte seluk mós difísil atu hetan independénsia,” hateten nia.

Tanba ne'e Kazu konkreta ne’ebé, maluk jornalista sira hasoru, la’os hotu-hotu,  dehan dala-ida tán,  laiha peskiza, maluk jornalista sira balu, halo kna’ar ka ezérse funsaun hanesan jornalista iha tinan-tolu, tinan-lima, para poder polítiku sira kuñese sira, entidade privádu sira kuñese sira, depois uza ida ne’e hanesan pasu ida para atu sai media officer iha ministériu, tanba remunerasaun ne’e di’ak liu mak ida ne’ebá, garante sustentábilidade moris maluk jornalista sira-nian, kada pessoa, no mós ba família ne’e realidade.

Iha fatin hanesan Akademista Timoroan Armindo Moniz  afirma públiku dala barak ezije profesionalizmu, maibé sé liga bem-estár, situasaun ne’e kesi hela jornalista sira-nian ain.

“Ne’e parte ki’ik ida, husi servisu independente, maibé, ita tenke haree bá oin, oinsá mak futuru média bele independente ka lae,? husi istória sira mundu rai-klaran, hatudu buat ida bá ita, oinsá Chongsky Non- Chongsky koalia kona-bá propaganda media, Governu ikus mai, harii tiha media ofisial, no hanesan indústria humas (humor) sira, hodi prodús informasaun alternativa, no organiza parte balu, hodi haloos informasaun alternativa, kontra media sira ne’ebé hasai. Ida ne’e perigu liu, duké, ohin,” dehan nia.

Nia dehan Saláriu bele luta, hafoin iha saláriu boot, bele ka lae, ema ikus mai independente ne'e susar, entaun, independénsia média ohin loron, susar la-halimar atu koalia situasaun ida ohin loron.

“Tanba koalia kona-bá saláriu hanesan intervensaun ohin, ne’e parte ida, maibé, iha parte balu ne’ebé boot liu mak, média, ita tenke identifika, tanba ne'e husu responsábilidade husi ema sira ne’ebé ukun, atu demokrásia ne’e bele la’o, sé lae, manipulasaun ba informasaun sei akontese nafatin,” hakotu nia.

Rate this item
(0 votes)
Last modified on Kuarta, 23 Outubru 2024 17:39

Independente Digital TV