Print this page

Taur: “Lider Frente Tolu Fahe Malu” Featured

By INDEPENDENTE Marsu 05, 2019 1611
Primeiru Ministru, Taur Matan Ruak. FOTO:doc Primeiru Ministru, Taur Matan Ruak. FOTO:doc

DILI: Primeiru Ministru, Taur Matan Ruak husu ba lider veteranu Frente Armada, Klandestina, no Diplomátika labele fahe malu hodi hamutuk organiza aan fó kontribuisaun hadi'a vida moris povu no nasaun Timor-Leste.

Taur preokupa, depois tinan 24 funu too Timór hetan independénsia, nia rasik observa lider veteranus frente tolu ne’e fahe malu tanba ideolojia polítika diferente hodi kontinua see kotuk ba malu. Tanba ne’e, nia husu atu lider frente tolu ne’e atu hamutuk hodi fó apoiu ba prosesu dezenvolvimentu TL.

“Atu fó ita nia kontribuisaun ba dezenvolvimentu kestaun fundamentál maka ita organiza aan, veteranus la organiza aan, frente armada, frente klandestina no diplomátika tolu ne’e hotu la organiza aan sei lakon unidade iha prosesu dezenvolvimentu nasaun,” dehan PM Taur bainhira sai oradór iha selebrasaun loron veteranus iha Sentru Konvensaun Dili, sábadu (02/03).

Nia dehan, too agora lider frente tolu ne’e ema barak liu maka sei kotuk ba malu no ituan de'it maka apoiu atu hadi'a nasaun.

“Ha’u hare to’o agora na’i veteranus sira sei hateke ba kotuk mak barak hare ba oin ne’e uitoan de’it. Uluk ita funu ba ukun aan, agora ita funu ba moris di’ak, tanba objetivu nasaun nian maka ben estar no seguransa,” nia hatete.

Taur promete sei organiza veteranus atu hamutuk liu husi Konsellu Veteranus ne’ebé sei estabelese iha tempu besik. No konsellu veteranu mós importante hodi apoiu estadu atu identifika veteranus falsu no aselera prosesu verifikasaun hadi'a dadus veteranu 2009 ne’ebé sei pendente.

Parte seluk, Prezidente Repúblika (PR) Francisco Guterres Lú Olo husu ba veteranu sira husi frente tolu ne’e atu kontinua organiza malu fó apoiu dezenvolve nasaun.

Nia dehan, loron veteranus sira ne’ebé sei moris tenke fó apoiu hadi'a nasaun ne’e hodi fó valór ba sira ne’ebé mate ba rai ne’e.

Oinsá Estadu rekoñese no oinsá valoriza di’ak liu veteranu sira tempu to’o ona atu hanoin klean ba kotuk, atu sukat no tetu hahalok to’o ohin loron, se rekoñese no valoriza duni sira ka lae.

PR Lú Olo mós kestiona avaliasaun ba rejistu veteranu sira. Estadu loke  rejistu dadus iha 2002 no, nune’e, ema balun aproveita oportunidade hodi rejista-an,  nu’udar veteranus.  Tinan ba tinan númeru rejistu aumenta no montante selu subsídiu mós aumenta ba bei-beik.

Entretantu, tuir dadus husi Sekretariadu ba Asuntus Kombatentes Libertasaun Nasionál, iha ohin loron kombatentes 27.781, korresponde ba 2.1% populasaun. 

Tanba ne’e Xefe Estadu ne’e husu Governu TL presiza hatene informasaun liu tan atu bele halo análize di’ak no prepara polítika tuir dadus loloos.

Atu nune’e bele tau matan diak ba veteranus lolos kona-ba ida-idak ninia estadu saúde (mentál, fízika no mobilidade), situasaun finanseira, kondisaun hela-fatin, idade, servisu saída, iha ka la iha asesu ba servisu báziku.

Nia dehan importante ba Estadu tetu uluk sira nia kondisaun moris ohin loron.  Subsídiu de’it la dignifika sira no dala ruma hamosu problema seluk. Estadu presiza haree programa reinsersaun sosiál atu sira bele moris ho dignidade nafatin, nu’udar eróis. Luta na’in sira, ne’ebé sei saudável, bele partisipa mós iha prosesu dezenvolvimentu ekonómiku no sosiál ho ninia kbiit no matenek rasik.

Estadu bele ajuda luta-na’in sira atu uza di’ak liu subsídiu ne’ebé ohin loron sira simu. Bele ajuda harii Fundu Veteranus, fundu ida ne’ebé sei haree servisu oioin hanesan asisténsia médika, edukasaun no formasaun profisionál, asisténsia ba terseira idade no nesesidade seluk.

Luta-na’in sira no família iha direitu atu simu benefísiu oioin maibé, labele haluha katak kombatente no veteranu sira ne’ebé sei saudável, la’ós iha de’it direitu maibé iha mós devér, nu’udar sidadaun. Maibé to’o ohin loron seidauk dezenvolve baze-de-dadus kompletu, sistematizadu no atualizadu.

“Ita hein katak iha tempu badak Komisaun Instaladora sei organiza ho di’ak Primeiru Kongresu, atu Konsellu Nasionál Kombatente Libertasaun Nasionál bele hahú funsiona, iha tempu badak, no rezolve problema no hatán preokupasaun Kombatente sira-nian,” tenik nia.

Xefe Estadu  fiar katak partisipante sira hosi frente tolu no joven sira, iha Semináriu liubá, hariku projetu harii Fundu Veteranu. Ida ne’e mak dalan di’ak liu atu hamenus dependénsia Kombatente no Veteranu hosi ita-nia Fundu Soberanu mesak, Fundu Mina rai, ne’ebé sustenta Orsamentu Jerál Estadu tinan-tinan.

Tanba la iha fonte seluk ba Orsamentu Estadu, presiza tau matan atu Fundu Mina rai bele funan ba bei-beik no benefisia mós jerasaun aban bairua. Dala ida tan, nia dehan Estadu tenki iha dadus loloos veteranu-sira nian.

Kona-ba veteranu sira ne’ebé desmobilizadu ona ka sei husik loron ruma FALINTIL-FDTL, Estadu iha devér atu foti lalais sira-nia dadus no haree oinsá fó protesaun sosiál ba sira, ho  lejizlasaun ida ne’ebé fó dalan ba sira moris ho dignidade, nu’udar sivíl,  ho direitu ba programa apoiu, iha ámbitu seguransa sosiál, iha área saúde, edukasaun no formasaun tékniku-profisionál.

Lere Husu Estadu Rezolve Problema Veteranu

Entretantu, Komandante Jenerál FDTL, Lere Ana Timor husu ba estadu atu valoriza veteranu hotu nia luta no buka rezolve problema sira ne’ebé veteranu sira hasoru.

“Estadu labele taka matan ba ita nia veteranu ne’ebé ohin loron hasoru problema ne’ebé sira enfrenta hanesan Presidente Repúblika dehan la’ós iha direitu mai iha mós devér maibé governu no presidente mesak ami mai husi ai laran ita fiar sei rezolve,” dehan Lere.

Nia husu mós atu veteranu sira organiza malu hodi fó kontribuisaun ba dezenvolve iha TL.

 

Rate this item
(0 votes)
Last modified on Tersa, 05 Marsu 2019 14:12

Related items