Serimónia ne’e marka pasu signifikativu ida iha amizade bilaterál entre Timor-Leste no Emiradus Árabes Unidus, hodi reforsa kompromisu kompartilladu hodi empoderamentu labarik-feto sira liuhusi infraestrutura edukasionál ne’ebé seguru no ho kualidade aas.
“Pontu prinsipál husi eventu ne’e mak asinatura Nota Entendimentu (MoU) entre Ministru Negósius Estranjeirus no Kooperasaun. Sr. Bendito dos Santos Freitas no Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Emiradus Árabes Unidus nian, S.E. Abdulla Salem Al Dhaheri. Akordu ne’e testemuña husi Prezidente Ramos-Horta no Primeiru-Ministru Kay Rala Xanana Gusmão,” Sita komunikadu ne’ebé onlin INDEPENDENTE asesu husi Média PR, Kinta (21/05).
Hafoin asinatura, CEO Areem Plus, Dr. Rajeev Mangottil, hato'o aprezentasaun detallu ida kona-ba planu projetu nian. Aprezentasaun ne’e tuir kedas ho serimónia lansamentu primeira pedra ne’ebé lidera husi Prezidente Ramos-Horta, Minister of Foreign Affairs and Cooperation, Mr. Bendito dos Santos Freitas no Embaixadór Abdulla Salem Al Dhaheri.
Serimónia lansamentu primeira pedra ida-ne’e partisipa mós husi Vise Primeiru-Ministru Austrália nian, Hon. Richard Marles, Eis Ministru Negósiu Estranjeirus Repúblika Indonézia nian na’in Rua, Dr. Hassan Wirajuda no Dr. Marty Natalegawa, Vise-Ministra Negósius Estranjeirus no Kooperasaun, Sra. Jesuína Maria Ferreira Gomes, Korpu Diplomátiku no ofisiál sira husi Governu.
Embaixadór Abdulla Salem Al Dhaheri hatete, Inisiativa signifikativu ida-ne'e mai husi orientasaun no apoiu jenerozu hosi Sua Alteza Sheikh Mohamed bin Zayed Al Nahyan, Prezidente Emiradus Árabes Unidus, ne'ebé nia lideransa vizionáriu kontinua tau importánsia boot ba apoiu dezenvolvimentu sustentável, edukasaun, no kooperasaun umanitária iha mundu tomak.
“Serimónia ohin reprezenta faze istóriku ida tan iha relasaun entre Emiradus Árabes Unidus no Repúblika Demokrátika Timor-Leste, refleta ita-nia kompromisu hamutuk atu hametin kooperasaun iha área dezenvolvimentu, edukasaun, no parseria umanitária,” Nia relata.
Prezidente Ramos-Horta subliña katak rezidénsia ne'e dezeña hanesan instalasaun modernu ida ne'ebé inkorpora solusaun teknolójika no ambientál sira ne'ebé avansadu, inklui enerjia solár 100%, sistema rekolla no tratamentu udan-been, resiklajen bee-fo'er no prinsípiu ekonomia sirkulár.
“Kompleksu ne'e sei inklui mós biblioteka ida, sala estudu, sala han nian, klínika ida, no espasu verde sira, hodi forma ambiente komprensivu ida ne'ebé apoia dezenvolvimentu umanu no akadémiku. Hein atu remata iha tinan 2027, edifísiu ne’e ho intensaun atu serve hanesan modelu referénsia ba futuru projetu infraestrutura públika sira iha Timor-Leste, partikularmente sira ne’ebé ho objetivu ba auto-sufisiénsia no sustentabilidade ambientál,”Haktuir Xefe Estadu.
Iha ninia diskursu, Prezidente Ramos-Horta afirma, ohin hanesan loron esperansa no momentum ba oin ba feto foin-sa’e sira Timor-Leste nian.
“Edukasaun mak arma ne’ebé poderozu liu atu muda mundu, no ba ita-nia oan-feto sira atu hetan susesu, sira tenke aprende iha seguransa no dignidade. Ha’u hato’o ha’u-nia agradesimentu kle’an ba ha’u-nia belun, Prezidente Sheikh Mohamed bin Zayed Al Nahyan, ba ninia vizaun laran-luak. Lansamentu primeira pedra ida-ne’e la’ós de’it inisiu husi konstrusaun fízika ida — ne’e mak materializasaun ba promesa ida ne’ebé halo ba estudante feto Timor-oan sira. Promesa ida katak feto foin-sa’e ida-idak, la haree ba nia orijen sosiál, sei iha asesu ba edukasaun, dignidade, no oportunidade atu harii nia futuru. Hein katak rezidénsia ida-ne’e hamriik nu’udar símbolu ida ba esperansa, amizade entre povu no kompromisu ba jerasaun sira iha future,” Nia relata.
Rezidénsia ba Estudantil Feminina sei fornese akomodasaun ne’ebé seguru no fó apoiu ba estudante sira ne’ebé hala’o sira-nia estudu iha Dili, hodi ajuda hasai barreira prinsipál ida ba kontinuasaun edukasaun ba feto foin-sa’e sira husi nasaun laran tomak. Projetu ne'e tuir envolvimentu kontinua entre Prezidénsia, Governu, no parseiru sira iha EÁU, ne'ebé reflete kompromisu hamutuk hodi investe iha edukasaun no hakbiit Timor-Leste nia lideransa jerasaun foun sira tuir mai.