Print this page

Tinan 24 restaurasaun ukun an: Entre progresu no dezafiu iha setór edukasaun Featured

By Vascolino Germano Maiu 19, 2026 37
FOTO: G-PM FOTO: G-PM

DILI: Bainhira Timor-Leste komemora aniversáriu Restaurasaun Independénsia ba dala 24, setór edukasaun kontinua sai hanesan área ida ne’ebé hatudu progresu boot, maibé mós sei enfrenta dezafiu oioin, liu-liu kona-ba kualidade aprendizajen, kurríkulu no kondisaun manorin sira.

Manorin Ensinu Sekundaria Jeral (ESJ) 12 Novembru Bekora, Sancho Pedro Silva hatete, durante tinan 24 independénsia, Timor-Leste konsege atinji progresu signifikativu iha politika, ekonomia no estabilidade nasional.

Tuir nia, eletrifikasaun nasionál agora to’o ona besik 97 porsentu iha territóriu tomak, no Timor-Leste mós konsege hametin paz no relasaun diplomátika ho nasaun barak.

“Timor-Leste iha progresu lubuk ida, liu-liu iha estabilidade no infraestrutura. Maibé iha edukasaun ita sei hasoru dezafiu boot,” dehan Sancho ba Jornal INDEPENDENTE, iha Bekora, Segunda (18/05).

Lian no kurríkulu sai problema prinsipál

Sancho esplika katak dezafiu ida iha setor edukasaun mak utilizasaun língua ofisiál rua — Tetun no Portugés — iha sistema edukasaun.

Nia dehan, iha ensinu báziku estudante barak aprende lian Tetun, maibé bainhira tama ensinu sekundáriu, maioria matéria sira uza Portugés, ida-ne’e halo estudante sira sente difisil atu adapta.

La’os de’it estudante sira, nia hatutan, manorin sira mós hasoru difikuldade.manorin ne'ebé domina portugés utiliza lian ne’e hodi hanorin, enkuantu seluk uza tetun.

“Ita obriga estudante sira ko’alia Portugés, maibé Konstituisaun mós fó dalan atu uza Tetun. Ida ne’e mak sai problema durante ne’e,” nia hatete.

Nia mós kritika mudansa manorin husi ensinu báziku ba ensinu sekundáriu ne’ebé la tuir área formasaun própriu.

“Dala-ruma profesór sira fó de’it livru ba estudante sira hakerek tanba laiha preparasaun sufisiente,” nia akresenta.

Diretór ne’e kompara mós situasaun edukasaun entre 2002 no agora.

Tuir nia, iha tempu uluk estudante balun sei aprende tuur iha rai no ema ho idade boot balun foin kontinua estudu. Agora, prosesu aprendizajen komesa muda ho introdusaun dijitalizasaun.

Maibé, nia alerta katak globalizasaun no sistema dijitál sai dezafiu foun ba manorin sira ne’ebé seidauk domina teknolojia.

“Ita tama ona ba kurríkulu sekulu 21, maibé profesór barak seidauk prontu atu uza sistema dijitál,” nia dehan.

Nia mós destaka katak infraestrutura eskolár iha Díli seidauk sufisiente atu simu estudante sira husi munisípiu sira ne’ebé kontinua aumenta kada tinan.

“Ita presiza sala de aula boot no infraestrutura adekuadu, inklui saneamentu no hariis fatin,” katak nia.

Marcolino akrescenta katak prioridade importante ida ba ME mak reforma kurríkulu nasional.

Nia hatutan, ensinu báziku hasoru mudansa kurríkulu dala-barak, maibé kurríkulu ensinu sekundáriu seidauk muda desde 2011.

“Kurríkulu mak matadalan atu guia estudante no profesór sira. Se la ajusta ho realidade agora, sei difísil atu hasa’e kualidade edukasaun,” dehan nia.

Reklama saláriu

Iha sorin seluk, Diretór ESJ 5 Maiu Bekora, Júlio Maia Castro, husu Ministério Edukasaun atu fó prioridade ba nesesidade profesór sira, liu-liu kona-ba saláriu.

“Husi 24 anos independénsia, profesór sira-nia saláriu seidauk muda ho forma pozitiva,” nia lamenta.

Tuir Júlio, Komisaun Funsaun Públika define ona tabela salarial, maibé implementasaun ba manorin sira seidauk hatudu mudansa signifikativu.

Rate this item
(0 votes)